Mycket

Har vart riktigt dålig på att skriva i bloggen.
Har vart stressigt och dagarna går undan.
Lille W växer på. känns otroligt att lilleman blivit så "stor".
Som tiden går undan!
Han är nu uppe och nosar på stl 50 kläder nu :)
Blir 8 veckor gamal idag.
Vi är inskrivna ännu i hemsjukvården men hoppas på att bli utskrivna snart.
Idag näär jag vaknade så kände jag en sån enorm lycka och hur mycket jag älskar min man!
Sån glädje och lycka som jag kände idag, de vet jag inte ens om jag har känt så innan, i såfall var det väldigt länge sedan.
Känns som om livet äntligen börjar le mot oss!


På Fredag ska min hund komma tillbaka till oss igen, efter vart borta sen i Mars.
Vet faktiskt inte hur jag känner för detta, och om jag kommer orka och klara av mer press och stress än vad livet redan består av.
Bakom min lycka är stress moment i ryggen, och har äntligen börjar finna någonlunda vardag och någon enstaka pause att sitta ner några minuter efter ha ammat, annars är det total full rulle på allt som måste hinnas med och fixas och köras iväg på.

Önskar även att min långdragna hosta ska ge med sig, börjar bli lite jobbigt med denna hosta!
Snart fyller jag jämnt, lite ålders nojja ;-)
och lite stress inför vem / vilka jag ska bjuda in, kommer vissa kunna vistas tillsammans med alla utan gnabb och annat tråkigheter?!
Kommer de ens komma någon till mig?!
Vad kan jag bjuda på att äta?!

Sen nämnde min mamma att sist hon träffade min svärmor var då jag fyllde 5.a och då var dottern liten och låg i barnvagn. Då efter maten på kvällen gick vi ut en promenad och då hade svärmor tagit och kört barnvagnen vilket min mamma blivit ledsen över för hon ville köra och hon bodde ändå 50 mil ifrån mig och svärmor bara någon mil.
Jag tänkte ju inte så långt..
Men nu har jag sagt till min mamma, att de kommer bli så att jag kommer har W i bärsjal. Dels för att vi inte vill att han ska vandra från famn till famn, känns inte rätt för mig/ oss + att de på sjukhuset har sagt ifrån. (Lika så gäller förbudet att klappa honom och röra honom pga infektions riskerna) Och visst de är sommar men som folk är sjuka runt omkring oss, galet!
Men för att de inte ska bli något så har vi bestämt oss för detta, att min man och jag sköter och tar hand om vår son!

Jag är inte redo att låta andra hålla min son, jag har sånt närhets behov till honom. Och han lider inte av att få mycket kärlek av pappa syster och mamma!