Igår satte jag sonden, för att få i honom mat.
Känns tråkigt att han inte orkar amma helt..
Inte orka suga på nappflanskan heller!
och sen känns de fel på något sätt att ge honom flaskan
jag har vart så inställd på att denna gången ska jag klara av att amma,
bara jag får stöd och peppningar att jag kommer att klara det.
Att amma är något jag saknade att jag inte kunde göra med dottern.
Nu har jag kämpat mig igenom dagar och nätter att pumpa var 3.e timme dygnet runt de första veckorna.. För att nu ha en pump pause på 5-6 timmar på natten.
Jag har kämpat på, och jag kämpar för att få allt att gå ihop
samt att orka..
Jag vill amma min son, vill att det ska fungera att han ska orka och växa och bli stor!
Igår hade han svårt att hålla sin värme, trots full mundering av kläder och munk jacka och tjock filt så var han så kall!
Sen var han slö och somnade efter några tag på bröstet.
Igår började han även att skrika en del, hade ont i sin mage och så har de hållt på under natten och dagen nu.
Igår hade jag sånt Migrän anfall kräktes flera gånger, då fick jag lägga i från mig honom då jag ammade. Usch vilket dåligt samvete jag fick som fick ta honom ifrån mitt bröst tre gånger för att behöva rusa iväg!
Idag blir han 6 veckor gamal, så liten och så otroligt vacker är min lille skatt!
Nu måste jag gå och väcka lille man, dags för mat!
Tack snälla! Känns helt overkligt! Såklart! Efter alla dessa år! Ser fram emot UL i juli så vi får se om/att det verkligen bor någon härinne...
SvaraRaderaHoppas er lilla skatt börjar äta ordentligt och växa på sig :-)
Kram Ninna