känslorna

Mår inte så bra just nu.. Hade behövt pause från bla hunden just nu, ser ingen glädje eller lust med honom nu. Ingen lust eller ork att aktivera eller leka.. Ett nödvändigt ont att ja måste ut med hunden.

Känslan att vara så låst är jobbigt nu.
Jag har frågat runt min familj om någon kan passa hunden under en tid ett par dagar men ingen. Vi kommer heller aldrig iväg för vi har ingen hjälp att någon kan gå ut med hunden.


Jag försöker tränga bort tårarna, försöker att njuta och vara glad. Men de är väldigt svårt...
Jag känner inte mig i behov att prata med någon kurator/psykolog.

Jag skriver av mig då de är jobbigt..
Men när de gäller graviditet/ förlossning så kommer ja ta hjälp av teamet på spec mvc.

Börjar redan nu fundera hur jag ska klara av att ha min dotter, ett nytt litet liv och försöka klara av att amma. Och på detta ha en hund. Andra klarar de men ja tycker att livet redan nu är stressigt..
Har jag, vi tur har vi kanske en som passar hunden vid förlossningen.

Jag vill inte vara ledsen, familjen påverkas. Dottern vet att jag inte är riktigt frisk där med kan gå och lägga mig eller sitta i soffan och ha henne tätt intill. Tårarna de försöker ja hålla borta ifrån henne, men min man får ta dem. Han är även han sjuk nu.

Igår kväll satte jag mig och prov sydde, de blev en liten mössa till dotterns ena docka. När lust och energi finns ska ja sy lite till bebis...