inte trygg

När man är i sjukvårdens händer är det så viktigt att få känna sig trygg, och bli lugnad..

Igår sa jag till en personal att jag känner mig inte trygg och jag ansåg de saknade kompetens.. Den trygghet som jag kunde känna på stor sjukhuset finns inte här. De är inte noggranna med vad de tex gäller han mat in tag. Han är ordinerad from igår 42 ml, gick från 39. Då ska de inte ge honom 45! De är alldeles för mycket. Natt personalen kom in och sa, Han skulle väl ha 48 ml... Eh, Nej!

Här bryr de el sig om han kontrollera hans kropps temperatur. Som man brukar göra vid varje pass ombyte. Är han för kall går all hans energi åt att försöka hålla sig varm än att växa.
De är lite små saker, och personalens sätt att bemöta mig och pojken som drar ner min tillit till dem..

Igår tackade jag en speciell personal, tackade henne för att hon har vart så snäll emot mig och bemött mig bra. Hon blir rörd och tackade så mycket och gav mig en kram. Sa till henne att de är så viktigt att möta på sån personer som henne.

Igår var de en dag då pojken började skrika, började kräkas efter varje måltid och endast bajsade totalt 2ggr under en hel dag än "femtio-elva gånger".
Blev orolig allt är så nytt. Rädd om han hade ont om något var fel. Att han kräktes vitt var en sak, men undrade varför han kräktes så gult.

Igår blev pojken 2 veckor, 35+0.

Igår kom även min kurator som jag haft genom åren. I tron om att hon skulle vara mer kunnig om regler och rättigheter och olika intyg som jag behöver då vi ska hem, men tyvärr kunde hon ingenting vilket gjorde mig väldigt besviken! Skit att jag inte är kvar på stor sjukhuset i stället.

Igår var en vän hit på BB visning, de som hade hand om visningen att berättat att de nu hade ett barn född i vecka 33 här men hade fötts på stor sjukhuset. Är min son, min ledsamma förlossning en allmän nyhet att gå ut med. Att detta sjukhuset har sån liten på deras avdelning, en "Sensation." Liten tabbe utav dem att jag råkade känna en som var här och visste om mig.

Enligt hon som var här hade de en docka att öva på att sätta cpap, då de är så sällan de använder sånt. Bara att höra detta bekräftade för mig att de saknar de som jag behöver. Men men. Snart är de över. Vi kommer snart åka hem och ha hemsjukvård. Med blandade känslor inför detta.