dagen efter

Jag känner mig så yr emellanåt,
illamående och trött

Mitt ansikte är prydd med finnar/pormaskar
Brösten ömmar


Ryggen knakar, och jag hör flera gånger om dagen då jag reser mig upp hur kota efter kota i ryggen knakar till.
Känner mig fet, och ful i ansiktet
Är så yr ibland så de känns som om jag åkt karuseller, mot min vilja.

Men jag är glad!

Jag känner mig bättre till mods vad de gäller mitt egna mående och egna tankar.

Men allt för ofta får jag läsa om människor som jag följer
att något går fel, eller har totalt gått fel.
Det gör så oerhört ont inom mig, önskan att vilja kunna göra något.
Om jag kunde trolla!



**********************
Igår pratade jag med min gyn läkare lite om min oro kring missfall,
han berättade för mig;
De patienter som han möter på som gjort ivf, som kommer till honom i liknande vecka
till honom att han mött på att de funnits dem som det inte fanns ett foster i, eller där fostrets hjärta inte har slagit.
att många gånger att de mesta brukar få ett slut här, och aldrig fått se något hjärta slå.
Att där brukar de flesta graviditeter sluta.

Att för var dag som går, är ett steg i rätt riktning.

De var också där som min Albyl Minor medicin kom in, att jag skulle fortsätta på den till
tolv fulla veckor.
För att förhindra eventuella små blodproppar.




Jag önskar att jag kunde varva ner helt och hållet,
visst njuter jag största delen av mina vakna timmar.
Min blog har jag för att ventilera mig.