Dagen som vi berättade för dottern.. Stora syster

Hej på er!



Här har ni en gladare människa idag :-)

Jag fick ett anonym kommentar;
Hejsvejs! En liten nyfiken fråga bara sådär =) Har ni berättat för storasyster och hur reagerade hon i så fall och om inte när tänker ni berätta för henne? =)

Det är roligt att få kommentarer, så jag tänkte berätta för er idag
och svara på frågorna från kommentaren :-)


I Lördags (20 November 2010)
Den dagen som jag fick komma in till min ansvariga läkare till Akuten.
Så var det att vi var ute och körde och dottern var ju självklart med.
Och då allt blev bestämt då vi alla var ute, så fick hon följa med.
När läkaren kom och mötte upp oss, sa han att vi fick följa med upp till
Förlossningen.
Och det ordet känner dottern igen.
Under de senaste 2 åren har ju dottern väntat och längtat så efter ett syskon,
för att avleda detta under årens gång, har jag försökt att berätta och visa henne
vart hon själv var född, hur det ser ut utvändigt, vart man går i Sjukhuset för att komma upp dit där man föds.
Så då vi gick dit, blev de en del tankar och funderingar,
Varför vi var där.
Även om hon och Pappa fick vänta utanför.

Och vem min läkare är vet hon, och vet att han försöker hjälpa mamma de vet hon.

Jag skrev för några inlägg sedan om en "pinsam" sak som hände under helgen.
Vi kan väl egentligen börja där..
Jag och dottern hade duschat, och då hon sitter i vår säng och jag ligger ner i sängen och vilar, har dock inte hunnit ta på mig Bh och tröja.
Snabb som bara den kommer dottern fram och ska busa med mitt bröst, som hon vet att hon inte får.
Ur bröstet kommer vätska, hon skiner upp och säger
-Men mamma, du har ju mjölk i tutten!
och frågar, har du en bebis i din mage?!

Åter till Lördagen, på morgonen så kommer dottern fram till mig och klappar min mage.
Mamma vilken stor mage du har, är det en bebis där inne?!
Du har ju mjölk i tutten ju..

Sen att få följa med "Bebis" doktorn, till stället där bäbisar ska födas.
Ut kommer en glad, nästan gråtandes mamma.
Höll mannen i ena handen och dottern i andra.
Vi sätter oss i bilen på väg hem, då frågar dottern mig.
Mamma vad sa doktorn?!

-Vet du hjärtat, Läkaren sa att jag hade en pytteliten bebis i min mage.

Då sa hon, Vad bra mamma att jag visste de.
För de var väl tur att jag köpte så fina bebis kläder!

(de var nog dumt att säga något såpass sent på kvällen! Ha ha)

Sen i Lördags har dottern velat kolla i Gravid tidningar,
Frågar mig varje dag,
-Hur är det med dig mamma?!
Hur stor är bebisen nu?

Hon är väldigt mån om mig, håller mig gärna i handen, så att jag inte behöver gå så fort..

I går kväll kom hon fram till mig, Mamma som din mage har växt!
Hon undrar mycket, som när hon kan känna bebisen sparka med mera.
Hon är en klok liten tjej!



Jag kunde inte komma på något annat sätt att berätta för henne, för jag var så själaglad i Lördags. Det sprudlande inom mig.
Gladare än jag någonsin vart under tiden, gladare än då jag plussade..