Tid för lugn och ro

Har låtit mig ha helg, låtit mig ta det lugnt.
Tid att lugna ner mig.

Har under ett par dagar haft svidande känsla i underlivet.
Vilket väcker jobbiga minnen, som TUR är har de inte vart i den smärt känslan som de har vart de gånger som jag förlorade mina graviditeter.

Känns mer då jag sitter ner.
Försöker intala att de är livmodern som växer.
Men de är en del i frågasättningar till mig själv med hur jag tänker och känner.
Jag försöker att inte känna efter, men de är inte lätt jämnt.

Jag sökte i all rädsla min gyn läkare i fredags efter middag. Skrev känslan och att jag var rädd, nu är ja rädd att han ringer upp mig.

Att jag åter igen stör honom.
Då jag får panik så kan jag inte tänka på samma sätt. Men de hade vart skönt att få något svar..

Igår blev jag berörd uppenbarligen, vi satt och kollade film igår och de föll ett par tårar. Har jag blivit blödig?

Idag var vi och shoppade lite, vår dotter är ovetande men hon fann två par söta strumpor och två tunna 'mössor' som passar perfekt till sommaren.
Hon ville köpa detta om vi skulle få en bebis någon dag, annars ville hon ha dem till sina dockor.

Något annat genant inträffade idag, som dottern fick syn på.
Kanske tar jag de en annan dag eller så låter jag de vara.

Nu är klockan snart 21, och ska snart gå och lägga mig.