Ångest

Har haft ett par dagar där jag har känt att livet känns bra, så bra de går under omständigheterna.
Jag har fått träffa min nyfunna vän och spenderade ett par timmar med henne och henns dotter samt min. Åt varsin glass vid havet.
Jag har fått en härlig helg med min man och dotter, grillat som jag älskar och bara fått vara dem nära.

Somnade sent i natt och vaknade upp klockan 07, tankarna far runt.
Har tvättat tre maskiner med tvätt.
Men har inte orkat duscha ännu, inte klä på mig.
Jag känner hela tiden en inre stress och idag har jag sån tyngdhets känsla över bröstet.
Ångest!

Jag har sån ångest idag och det är tungt.
De är jobbigt att se alla kläder som ligger ihop vikta väntan på att bli nerpackade i min bag.
Så otroligt mycket kläder, så de känns som jag ska flytta.
Jag vet inte när jag kommer att kunna komma hem igen, det känns konstigt och fel.

Min dotter frågade mig senast igår; Mamma när ska du åka hem igen..
(Hem = Sjukhuset) Hon ser inte det inte längre som om att jag bor kvar i vårt hus.

Jag har känt dessa dagar som jag har vart hemma, att det ligger oro och irritiation inom mig.
Blir fruktansvärt irriterad på grannen, som har en hund som skäller stup i kvarten.
Och de säger inte till deras hund.
Är såpass irriterad att jag inte ens kan se hur ja ska kunna bli "vän" med dem.
Skäller vår hund säger vi åt vår hund, och vår hund blir TYST!
Vissa mornar börjar denna hunden och skälla strax efter 05 på morgonen, bli väckt av en hund som skäller som en stucken gris är inte roligt..

Kommer vi ens kunna ställa barnvagnen utanför vårt hus, utan att bli väckt av deras hund de inte höjer rösten till?!
Eller ska de krävas att någon av oss får nog på deras hund och säger mer tydligare ifrån än vad vi redan gjort?!

Jag är irriterad!

Jag mår dåligt och jag har tusen frågor som jag önskar att jag fick ett svar på!
Jag märker tydliga signaler att känns lite för mycket just nu..
Jag längtar tills jag i kväll kan få gå och lägga mig och sova, de är ungefär de som jag ser fram emot varje dag. Slippa tänka slippa känna..

Inatt vaknade jag med en väldig värk i underlivet och trodde att något var på gång.
Fick andas mig igenom smärtan, få kontroll över kroppen att släppa spänningen i kroppen då det värkte så otoligt. Hittade kontrollen över min kropp och lät det vara tillslut var det tack och lov över och jag blev smärtfri.

I morgonbitti är jag åter på sjukhuset, mitt andra hem.


-Ångest