Pirrigt

I kväll ska jag flytta ner till sjukhuset, för att sova tillsammans med min son. Känns jätte konstigt, spännande. Kanske kommer de falla på plats, få kännas att jag har blivit två barns mamma. En känsla som inte riktigt har infunnit sig, har vart under denna vecka jätte lite hos sonen. Men nu ska jag få börja vårda honom mer och mer. Ska få lära mig att kolla sonden annars kan ja sköta honom helt. Igår fick han börja att ta på sig kläder. Till min stora besvikelse har två hel dressar i från " Name it" där knapparna har lossnat och de är tyvärr inga knappar man kan laga själv med nål och tråd. Den ena dressen hann vi inte ens använda en halv dag. Tyvärr kan jag inte maila företaget då min dator är sönder, (och därför jag inte kan föra över bilder hit)

Som det är nu kommer vi bli förflyttade till mitt lilla sjukhus på Måndag. Vet väl inte riktigt vad jag tycker är bra eller vad som känns bäst... Trodde inte de lilla sjukhuset hade en Neo avdelning, av lättare slag..
Nu har gossen passerat sin födelse vikt med 12 gram, och har fått komma upp i hela 37 ml att dricka per måltid.
Gossen är en lång kille hela 41 cm, så han är lång och smal. Smala ben och armar.

På söndag ska vi checka ut från Ronald mc donald huset, städa och packa bilen.
Låter min man ta med i stort sett alla mina saker hem över natten. Ambulansen kör mig och sonen till det andra sjukhuset. Min man får ta tillfällig föräldrar penning på måndag för sonen. Har fått intyg från denna Neo idag att vi båda måste sköta honom. Och idag skickade vi iväg pappret som intygar att vi har fått ett barn..

Det börjar pirra i min mage nu att jag snart ska gå ner och ha min son hos mig för första natten. Men nu ska jag och dottern göra frukt sallad.