Natten har vart lång och jobbig. Somnade efter 01 vaknade upp av att alarmet ringde, dags att pumpa kl 04. Efteråt kunde jag inte somna om. Mina tankar gick till föräldrarna som förlorade sitt barn.. Var hos min älskade som strax innan 07. Dagen har stundtals vart tung, har haft kuratorn hos mig som öppnade upp mig och tårarna föll..
Igår pratades det om samvårds rum, idag var ny personal och ny läkare men den ansvarige personalen har vart mer "negativ" att lova kolla upp vart jag står i kön, men hon "glömde" kolla , skulle gå tillbaka och titta men lämnade inget besked.
Känslig som jag är, blir jag ledsen att man lovar och inte håller..
Läkaren tog sig inte tid, ansträngde sig inte att ens försöka "förstå".
Kvällens personal upplyste mig om att de få samvårds rum är till för föräldrar där barnen behöver mamman dygnet runt och föräldrar till barn som kanske inte kommer att överleva eller inte har långt kvar..
Det är jobbigt att vara och bo bland sjuka. Hjärtat ömmar för alla stackars sjuka barn som bor här. Mina hormoner flödar!
Jag vill komma till ett ställe där man är frisk, slippa sjukhus överhuvudtaget!
Positiv ska man vara!
Jag njuter av de stunder som jag känner mig lycklig. Dessa hormoner, men de är tur att jag kan gråta för de känns så mycket bättre efteråt. Vet att jag har mått sämre idag pga sömn bristen..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar