Tankar

Försöker tänka på annat, försöker sysselsätta mig allt för att inte hamna i de negativa banorna!
Där oron och rädslan inför vissa saker tar ner mig, då de kommer och trycker på..
Har pratat med min man under två dagar om vad som skrämmer mig,
vet inte om de kommer att försvinna eller om jag kommer att behöva att ventilera med
en kurator på sjukhuset då de är tillbaka.

Jag funderar mycket på de planerade undersökningarna som skall göras under veckan nu.
De är allt ett par grubblar dagar.
Får ångest då bebis inte är så aktiv i magen.

Allt blir väl bättre längre fram.