Förlossningen

Allt som var så "bra" igår, fick en snabb vändning..
Började få värkar och får göra CTG kurva, och bricanyl spruta.
Men läkaren kallas upp och de beslutas att jag måste ner till förlossningen..
De tas blodprover och nål sätts.
Värkarna kom med jämna mellanrum.
Kommer ner man gör steril undersökning, blir uppkopplad, får värme kudde.
Värkarna gör ont mer än de innan har vart.
De sätter in ett speciellt dropp mot värkarna, de ger även en spruta igen.
Så efter att ha haft värkar i sju timmar är jag fri.

Känner att jag inte längre är så svettig, känner mig utmattad.
Ringer min man och säger åt honom att han kan gå lägga sig.
Han hade fått besked från min avdelning att ringa och förbereda anhöriga som kunde hjälpa oss om de blev förlossning.
Närmare halv ett på natten säger vi god natt.
Jag somnar efter ett tag, och vaknar upp 02.40 genom att jag har lite ont.
Försökte somna om men omöjligt!
Helt plötsligt blev jag pigg och ville bara gå upp..
På förmiddagen rullas jag upp på mitt rum och ligger fortfarande i sängen och har detta droppet. Får hoppas medicinen snart är klar.
Kommer be att få ta mig en dusch.

Som läkaren sa idag, vi kan aldrig säga något, lova något.
Allt jag kan gör är att ta timme för timme och dag för dag.

Och jag insåg ju igår hur fort allt förändrades.